torsdag 23 mars 2017
  • :
  • :

Brottsbekämpningen vs. bedrägerier = whack a mole

WHACK-A-MOLENär jag idag läste den här artikeln; Lånade ut sitt konto till nätbedragare, så kände jag smått uppgiven, och nedan är varför.

Den här artikeln är väldigt kort men berättar ändå ganska mycket om hur svensk polis och åklagare hanterar bedrägerier på internet.

Det finns alltså en bedragare som har för avsikt att lura så många han kan genom att offer ska betala för produkter som de sedan aldrig får.
Men bedragaren vill inte synas själv, utan utser någon från närmaste parkbänk, som så kallad kontomålvakt, erbjuder lite kaffepengar och saken är fixad..

De olika bedrägerierna sker (och här utger sig den egentlige bedragaren i 99% av fallen att vara en helt annan; ID-kapning eller som det är tänkt att heta brottsrubriceringsmässigt, när och om det väl blir kriminaliserat i Sverige: identitetsintrång)
Det resulterar att när polisanmälan väl görs, så misstänks denne ID-kapade person av polisen.
Och det då i det fall en polisanmälan upprättas, och det är heller inte ovanligt att hot och misskrediterande uppgifter sprids mot den ID-kapade till följd av hörsägen och brist på kontroll.
(Enligt BRÅs årliga undersökning NTU, visat även att endast 44 av 100 bedrägerier polisanmäls.)

OK, en anmälan kommer från en målsägare som berättar om förlopp, vem bedragaren är (den ID-kapade) och till vilket konto som pengarna betalats till.

Det är vanligtvis vad polisen har att utgå från.

Ibland (enstaka fall) sker kontroller med webbplattformar för att få ut ev. chatt- och e-mailkommunikation mellan parter och involverade IP-adresser mm.
Men i de flesta fall sker en sk. ”follow-the-money” alltså en enkel kontroll för att se vem som står som innehavare av bankkontot som tagit emot brottspengarna.

Denne innehavare (kontomålvakten) tas in till förhör men vet sällan någonting om bedrägerierna eller var pengarna kommer ifrån, utan haft till uppgift att plocka ut pengar som kommit till kontot och överlämna dessa till bedragaren.
Det har sker kontinuerligt att polis får ut övervakningsfilmer från banker, där det till och med sker att denna typ av kontomålvakter bokstavligen talet vänder sig om och ger alla pengar till bedragaren.

Polis anser sig här vara klara – de har målsägaren och de har fastställt var målsägarens pengar hamnat – alltså bums till åklagare som väcker åtal och som dömer kontomålvakten till skyddstillsyn eller ett par månader på anstalt och dömer att denne ska betala tillbaka hela beloppet till de drabbade målsägarna.
Det som är märkligt är att det varierar vad dessa kontomålvakter döms för; bedrägeri, häleri eller penninghäleri.
Men det gemensamma är att den egentlige bedragaren aldrig stå misstänkt för brott, utan har redan gått till flera nya parkbänkar för att utnyttja redan utsatta personer..

Polis och åklagare får sin ”pinne” och statistiken ser bättre ut, men ingen bedragare lagförs eller ens utreds.
Men den egentlige bedragaren fortsätter lura nya offer, brottsoffret får inte tillbaka några pengar, den ID-kapade personen jobbar fortfarande med att rentvå sitt namn och den dömde är hungrig och vill ha en ny hamburgare..

Nu ska sägas att alla bedrägerier inte använder sig av ovan tillvägagångssätt, men det är faktiskt ett av de mest anmälda.
Och polisers och åklagares sätt att begränsa utredningen är exekt densamma om vi exempelvis skulle ta bedrägerier med bluffakturor.

De egentliga bedragarna ID-kapar och/eller går till ”parkbänken” för att skaffa bolagsmålvakter som sätts i styrelsen för ett bolag som skickar ut bluffakturor till företag.

Här kan vi dela upp bluffakturor med:
– De som skickas i tusental till företag utan att det föregåtts av en tidigare kontakt – för dessa bluffakturor betalas 9% av alla som skickas ut.
– Den andra sorten är där företag blir uppringda av bluffbolagets ”säljare” som lurar företaget att gå med på ett ”avslutande avtal” genom ljudinspelning eller digital signatur. Dessa fakturor betals i 24% av fallen.

Källa:
http://www.regeringen.se/contentassets/f33691c36533474e991c33b3fdc42ba0/fakturabedragerier-sou-2015

Det som är värt att nämnas, speciellt i bluffakturevärlden är att när bedaragare besöker parkbänkar, så gör man det vanligtvis i en annan del av landet.
För på så vis så hamnar en polisutredning (om det mot förmodan skulle starta en sådan) i en del av landet som absolut inte har förutsättning att hitta något annat än en ev. målvakt.

Bedrägeribrott är den brottsform som ökat mest i snart 10 års tid och bedrägeribrott stod för 10,8% av alla polisanmälda brott under 2014 (156 087 av 1 443 753) och i NTU 2014 framgår det att 44% av drabbade polisanmäler.
Det innebär rimligtvis att 156 087 motsvarar de 44% som anmält och att BRÅ uppskattar att det skett 354 743 bedrägeribrott under 2014. (156 087 / 44 * 100 = 354 743)

Källa:
http://www.bra.se/bra/statistik/100/2014/100La-2014.html

http://www.bra.se/download/18.5e2a4a6b14ab1667599108/1441722493456/2015_1_NTU_2014.pdf

Det är det här jag kallar för Whack-a-mole och som jag menar är direkt samhälls- och systemfarligt.

Varningskollen

Varningskollen

Jag som skriver, gör det ideellt och för att upplysa dig om verksamheter som JAG anser att det finns skäl att ifrågasätta och/eller varna för. Jag skriver även generellt om olika tillvägagångssätt som bedragare använder och tipsar om utbildning/kunskap som finns att få. Läs mer om: Peter Forsman
Varningskollen


Jag som skriver, gör det ideellt och för att upplysa dig om verksamheter som JAG anser att det finns skäl att ifrågasätta och/eller varna för. Jag skriver även generellt om olika tillvägagångssätt som bedragare använder och tipsar om utbildning/kunskap som finns att få. Läs mer om: Peter Forsman


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *